Landsbygdslandskap

Det finländska landsbygdslandskapet har genomgått stora förändringar på 1900- och 2000-talen. Trots detta kan man ännu observera tecken på ett jordbrukssamhälle. De historiska spåren syns i hur bosättningen är belägen, i åkertegarnas form och i dragningen av de gamla vägarna.

Landskapet är prickigt av byar och byggnader i Österbotten.
Landskapet är prickigt av byar och byggnader i Österbotten. © Bild: Jouko Lehmuskallio, Miljöförvaltningens bildbank.

Odling och boskapsskötsel kom till Finland för tusentals år sedan, men deras betydelse förblev länge ringa vid sidan av jakt, fiske och samlande. Med tiden koncentrerades bosättningen till byar och odlandets betydelse ökade. Många byar uppstod redan på medeltiden.

Byarna i landets olika delar är olika till sin struktur: övergången till permanent åkerbruk gav i västra Finland upphov till tätt byggda gruppbyar; bandbyar uppstod längs åar och i landets östra och norra delar byggdes glesbygdsbyar. Sedan slutet av 1700-talet har jordskiften splittrat byarna, och landsbygden kännetecknas fortfarande av gles bosättning. De byar som bevarat sin enhetliga karaktär är värdefulla. På många håll skapar byaverksamhet och -föreningar verksamhet och ger liv åt landsbygden.

Herrgårdarna, det vill säga gårdar som ägdes av det högsta ståndet, har i stor utsträckning påverkat landsbygdslandskapet. De äldsta herrgårdarna finns längs kusten, från Östra Nyland till Kalandtrakten och Tavastland. På 1700-talet uppkom också herrgårdar i Östra Finland. Herrgårdar och prästgårdar har medverkat till spridningen av nya trender inom såväl byggande som trädgårdsskötsel och jordbruk.

Landsbygdslandskapet har genomgått stora förändringar på 1900- och 2000-talen, men är fortfarande en levande del av det finländska samhället.
Landsbygdslandskapet har genomgått stora förändringar på 1900- och 2000-talen, men är fortfarande en levande del av det finländska samhället. © Bild: Riku Lumiaro, Miljöförvaltningens bildbank.

I början av 1900-talet började kyrkbyarna utvecklas till centra för handel och trafik. Under årtiondenas lopp blev de allt mer som städer. Samtidigt har glesbygderna delvis avfolkats och på de gamla odlingsmarkerna växer i dag skog. Jordbrukssamhällets omvandling till industrialiserat stadssamhälle syns konkret i landsbygdslandskapet. 

RSS

Artiklar om ämnet

Krattande av vårdbiotop – Talkoläger är ett bra sätt att bekanta sig med naturen 11.9.2018 14.44
Tuija Mikkonen
Talkoarbete har långa traditioner i Finland och t.ex. vårdbiotoper sköts på många ställen med hjälp av talkoarbete. Egentliga Finlands naturskyddsdistrikt och Forststyrelsens naturtjänster ordnade i juli 2018 ett talkoläger i Skärgårdshavets nationalpark på Jungfruskär i Houtskär.
Gamla väderkvarnar som en del av kulturmiljön – de kvarvarande 650 kvarnarna måste bibehållas 30.8.2017 10.01
Kirsti Horn
Det finns ca 650 bevarade traditionella väderkvarnar i Finland. Enligt en uppskattning fanns det t.o.m. 20,000 av dem i slutet av 1800-talet. Hurudana var holkkvarnarna, fotkvarnarna och mamsellkvarnarna och vad hade sigillen att göra med kvarnarnas användning i krigstider?
Museet i Pielinen är ett exempel på nordkarelsk tradition 4.5.2011 15.55
Pinja Metsäranta
Friluftsmuseet i Pielinen i Lieksa visar upp mångsidig nordkarelsk byggnadstradition. På området finns tre gårdstun från olika tider, byggnader som berättar om skogsarbete och jordbruk samt brandredskap från det närliggande industriområdet.
Läs mer
Publicerad 3.3.2016 kl. 15.05, uppdaterad 5.4.2016 kl. 13.26