Kanalerna i Maaninka

Pinja Metsäranta

Kanalerna i vattensystemet Vuoksen var betydelsefulla för utvecklingen av städerna i Finlands inland. Kanalerna på rutten mellan Kuopio och Idensalmi blev klara på 1870-talet. Längs kanalerna kunde man transportera virke från Norra Savolax ända till träförädlingsfabrikerna i Kymmenedalen. Kanalerna hade också mycket passagerar- och varutrafik. Under vattentrafikens livligaste år gick regelbundna ångbåtsförbindelser från Idensalmi ända till Lybeck.

Nerko kanal. Victor Barsokevitsch/Kuopio kulturhistoriska museum
Nerko kanal. © Bild: Victor Barsokevitsch, Kuopio kulturhistoriska museum.

Tidiga kanaler

Den första rutten från Idensalmi till Kuopio var verksam redan på 1850-talet. På 1930-talet hade man konstaterat att man med relativt låga kostnader kan röja en grund led längs rutten. På sträckan fanns bara fem besvärliga strömmar eller forsar: på 1840-talet byggdes öppna kanaler förbi Ruokovirta och Nerkoonvirta. Också vid Tomperinvirta röjdes en kanal och Lammasvirta öppnades helt. Viannonkoski var den svåraste platsen längs rutten. Där hade en öppen kanal byggts redan år 1813, men den måste utvidgas. Kanalen byggdes om till en kanal med en sluss, och efter att den färdigställdes år 1852 öppnades leden. Leden var dock endast fyra fot, d.v.s. cirka 1,2 meter, djup. Den lämpade sig för lastbåtar, men var för trång för fartyg.

Från Vuoksens vattensystem till havet

Ruokovirta kanal i Maaninka. Kari Jämsen/Kulturhistoriska museet i Kuopio.
Ruokovirta kanal i Maaninka. © Bild: Kari Jämsen, Kulturhistoriska museet i Kuopio.

Saima kanal byggdes 1845–1856. När den invigdes öppnades en förbindelse från sjöarna i Östra Finland till havet. De största fartygen kunde dock inte ta sig längre in i landet än till Nyslott. Mellan Nyslott och Kuopio fanns en 6,5 fot djup led som kunde betjäna ganska stora fartyg. Förbindelserna till Idensalmi förblev dåliga, eftersom förbindelsen från Kuopio norrut var för grund för fartyg.

Idensalmi köping grundades i början av 1860-talet och idensalmiborna anhöll av senaten om att få bygga kanaler längs vattenrutten via Maaninka till Kuopio. Anhållan hade lämnats in även tidigare, men 1866 beviljade senaten byggandet av kanaler mellan Idensalmi och Kuopio. Norra Savolax hade drabbats av missväxtår och kanalarbetena erbjöd en utkomst för många ortsbor. Byggnadsarbetena inleddes samma vår vid Nerko kanal, som var den första kanalen norrut från Kuopio. Den passerar Lammasvirta och Nerko ström. På sommaren började Ahkiolahti kanal byggas. Den passerar Viannonkoski och Tomperi ström och ersatte den tidigare slusskanalen i Vianto som var för trång.

Byggnadsarbetena utfördes under nödåren

Vianto museikanal. Kari Jämsen/Kulturhistoriska museet i Kuopio.
Vianto museikanal. © Bild: Kari Jämsen, Kulturhistoriska museet i Kuopio.

Hundratals män deltog i byggandet av kanalerna och eftersom det var nödår deltog även kvinnor och barn i arbetet. Lönen för nödhjälpsarbetet betalades i antingen pengar eller spannmål. Trots det stora antalet arbetare framskred arbetet långsamt, eftersom det hungriga arbetsfolket inte var särskilt effektivt. Tyfus spreds också bland arbetarna. Slusskanalen i Nerko kunde dock färdigställas och invigdes år 1869. Då kunde båttrafiken ta sig från Kuopio ända till Ahkiolahti. Där lossades lasten och transporterades landvägen till Onkivesis strand, där resan fortsatte med ångbåt till Idensalmi. Mellan Kuopio och Idensalmi trafikerade emellertid två små ångslupar som rymdes in i den gamla kanalen i Vianto.

Ahkiolahti kanal skulle ha öppnat en djupare rutt ända fram, men byggandet av kanalen dröjde: kanalarbetena i Ahkiolahti avbröts år 1868 på grund av bristande medel. Arbetet fortsatte först år 1872. Även då uppstod problem med arbetet, eftersom en del av den redan tidigare färdigställda övre kanalen hade rasat och man blev tvungen att återigen göra den djupare.

Kanalen fick en träsluss 1873–1874 och en svängbro byggdes över slussen. Svängbron var den första i sitt slag i Finland. Tidigare hade rullbroar byggts över kanalerna. När kanalen äntligen öppnades för trafik i maj 1874, grundades aktiebolaget Iisalmen höyrylaivaliikenne Oy. År 1876 började aktiebolaget trafikera med två fartyg: Axel körde mellan Kuopio och Idensalmi och Iisalmi trafikerade ända till Lybeck.

I slutet av 1870-talet gjordes Ruokovirta kanal djupare för att alla platser längs rutten mellan Kuopio och Idensalmi skulle vara minst 6 fot djupa.

De gamla kanalerna berättar om trafikens historia

Ahkiolahti kanal. Kari Jämsen/Kulturhistoriska museet i Kuopio.
Ahkiolahti kanal. © Bild: Kari Jämsen, Kulturhistoriska museet i Kuopio.

Vianto kanal togs ur bruk när Ahkiolahti kanal öppnades. Den har bevarats som ett gott exempel på den tidens kanalbyggande. En ny kanal byggdes i Ahkiolahti år 1985. Då bevarades en del av den gamla nedre kanalen som sevärdhet. Omgivningen runt den gamla kanalen är vacker. Längs kanalen har också en lotsstation från övergången mellan 1800- och 1900-talet bevarats. Av kanalerna längs Idensalmirutten ingår Ahkiolahti, Ruokovirta och Vianto kanal i Museiverkets byggda kulturmiljöer av riksintresse. Nerko kanal förnyades helt åren 1981–1983.

Källor:

Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia. Keuruu 1991

Publicerad 4.8.2011 kl. 14.51, uppdaterad 11.2.2016 kl. 14.03