Byta eller reparera fönster?

Mari Mannevaara

Fönstren inverkar väsentligt på en byggnads exteriör. Fönstrens form, placering och dimensioner varierar i byggnader av olika åldrar. Material och detaljer, såsom bågindelning, öppningssätt och beslag, är viktiga särdrag. De berättar om byggsätten och arkitektoniska mål vid tiden då byggnaden byggdes. När man renoverar både äldre och nyare byggnader från 1970–1980-talet ska utgångspunkten vara varje byggnads särdrag.

© Pia Ilonen
© Pia Ilonen

Fönster som bevarats i sin ursprungliga form är en väsentlig del av byggnadens arkitektoniska och kulturhistoriska värde och man borde i mån av möjlighet alltid sträva efter att bevara och renovera dem. I allmänhet har varken bostadsrummen, byggnadens arkitektur eller miljön någon glädje av att man byter ut unika fönster som planerats för en viss byggnad mot vanliga moderna fönster.

Handtillverkade fönster håller länge

Fönstren var länge byggnadens mest värdefulla del. Glas var ett dyrt material; ännu på 1920-talet var glaset till fönstren dyrare än att göra karmarna. Fönstren tillverkades med omsorg och i regel av finfibrigt virke av god kvalitet, eftersom det inte lönade sig att göra det tidskrävande arbetet med dåligt material.

Hus i nyrenässansstil i Kronohagen i Helsingfors
Fönstrens båg- och karmindelning har varierat under olika tidsperioder. På 1880–1890-talet var den vanligaste fönstertypen ett tredelat T-fönster utan mellanbågar. Hus i nyrenässansstil i Kronohagen i Helsingfors.  © Pia Ilonen

Först på 1960-talet övergick tillverkningen av fönster från små snickeriverkstäder till industriell serietillverkning. Den vanligaste fönstertypen fram till 1940-talet var ett träfönster med dubbla glas som öppnades inåt–utåt. Den fönstertyp som används mest idag och som öppnas inåt–inåt blev vanligare från och med 1940-talet.

Glastillverkningen mekaniserades i början av 1900-talet. År 1927 började glasbruket Lahden lasitehdas tillverka draget glas och man slutade tillverka blåst glas. Under 1950-talet erövrades marknaden av glas som gjutits över smält metall, så kallat floatglas, som för närvarande är den vanligaste typen av glas som används.

Gamla träfönster är långlivade. En vändning skedde i fönstrens kvalitet på 1960–1970-talet, när man började serietillverka fönster. Man fäste inte tillräcklig uppmärksamhet vid virkets kvalitet och användningen av traditionell, långsamt torkande oljefärg var olämplig för den nya produktionsmetoden. Mörka rötskyddsmedel var på modet som ytbehandlingsmedel. De mörka fönstren var känsliga för solljus och de gistnade snabbt. När fönstrens livslängd blev allt kortare utvecklades nya sätt att förbättra hållbarheten. Man började med att tryckimpregnera trädelarna och numera är de aluminiumbeklädda. Trä/aluminiumfönstren blev emellertid vanligare först under 1990-talet, så än finns ingen definitiv information om deras hållbarhet på lång sikt. Välgjorda träfönster däremot håller i bästa fall mer än hundra år.

På 1920-talet blev fasaderna mer asketiska än tidigare. Fönstren placerades alldeles utmed fasadens yta. Fönstren delades in sinsemellan i lika stora rutor. Normalt hade de en lodrät mittkarm, ibland också en korsande horisontell mittkarm. De kittade glasrutornas mellanbågar var tunna och sirliga<br/>
På 1920-talet blev fasaderna mer asketiska än tidigare. Fönstren placerades alldeles utmed fasadens yta. Fönstren delades in sinsemellan i lika stora rutor. Normalt hade de en lodrät mittkarm, ibland också en korsande horisontell mittkarm. De kittade glasrutornas mellanbågar var tunna och sirliga. © Pia Ilonen

Med en viss generalisering kan det sägas att i hus byggda före cirka 1965 har de ursprungliga fönstren normalt tillverkats för hand i små snickerifabriker och motsvarande kvalitet är inte längre tillgänglig i den nya normalproduktionen.

Inget tillstånd behövs för reparation

Byte eller ändring av fönstren kräver ofta åtgärdstillstånd, som ska ansökas hos den lokala byggnadstillsynen. För att reparera fönstren behövs emellertid inget tillstånd, om man inte ändrar fönstrens utseende. Fönstren får tätas, gångjärn och beslag kontrolleras och exempelvis ett extra glas monteras på innerbågen utan tillstånd. Sådana åtgärder förbättrar avsevärt gamla fönsters värmeekonomi och funktion. Det lönar sig i alla fall att kontrollera om tillstånd krävs för åtgärderna från fall till fall hos byggnadstillsynsmyndigheten innan man sätter igång med projektet.

Fönster renoveras eller förnyas när de är skadade och inte längre fullgör sin uppgift på ett tillfredsställande sätt. Det drar från fönstren, färgen flagar, bågarna har rötskador, fönstren går inte längre att öppna ordentligt eller beslagen fungerar dåligt. Ofta vill man förbättra fönstrens egenskaper, till exempel värme- och ljudisoleringsegenskaperna eller sättet att öppna fönstren för att underlätta fönsterputsningen. Av energiekonomiska skäl erbjuds statligt understöd också för renoveringsarbeten som förbättrar fönstrens värmeisoleringsegenskaper. Man kan ändå inte motivera byte av gamla fönster enbart av energiekonomiska skäl, eftersom fönstrens värmeisoleringsegenskaper kan påverkas också med reparation. Fönster som renoveras behöver inte uppfylla kraven som ställs på nybyggen exempelvis i fråga om U-värde (fönstrets värmegenomgångskoefficient), utan det är klokare att bestämma nyttan av en renovering exempelvis genom att jämföra uppvärmningskostnaderna.

Ett flervåningsbostadshus i Otnäs i Esbo, planerat av Kaija och Heikki Sirén i slutet av 1950-talet
Fönsterband blev vanliga i flervåningsbostadshus egentligen först på 1960-talet. På fasader med fönsterband fanns normalt breda fönster och enskilda glasrutor kunde vara mycket stora. På bilden ett flervåningsbostadshus i Otnäs i Esbo, planerat av Kaija och Heikki Sirén i slutet av 1950-talet. © Mari Mannevaara.
 

Ibland vill man ändra fönstrens utseende så att byggnaden får tillbaka sin ursprungliga exteriör. Ändringen ska övervägas noggrant i relation till byggnadens historia. Ändringar ska grunda sig på evidensbaserad kunskap. I allmänhet motiveras behovet av nya fönster emellertid med tekniska och funktionella skäl.

Fönster skadas av väderbelastning från solljus, vind och fukt, av slitage på grund av användningen samt framför allt av bristande underhåll. Hur snabbt de skadas beror på kvaliteten på det material som använts och ytbehandlingsmaterialen. Konstruktionen har också stor betydelse. Fönster tillverkade av bra råmaterial och målade med lämpliga ytbehandlingsmaterial håller länge om underhållet sköts korrekt. Enligt bostadsaktiebolagslagen som trädde i kraft 2010 delar bolaget och aktieägare på ansvaret för underhållet av fönstren så att bolaget har ansvaret för underhållet av fönstrens yttre bågar och karmens yttre delar, medan aktieägaren ansvarar för innerbågarna och tätningen.

Reparation följer principerna för hållbar utveckling: varför förnya om de gamla fönstren kan iståndsättas? Tillverkning av ett nytt fönster belastar miljön mer än reparation och underhåll av ett gammalt fönster. I många fall är det förnuftigt att bevara och iståndsätta gamla träfönster, eftersom virke av hög kvalitet normalt har använts i tillverkningen. Gamla fönsters livslängd är bevisligen lång, om underhållet sköts regelbundet. Ofta förnyas fönster med motiveringen att det är dyrt att reparera dem. Kostnaderna för reparation av fönster bestäms emellertid av många faktorer, av vilka den viktigaste är graden av skada. För att få information om reparationsbehovet behövs en ordentlig utredning av fönstrens skick, som ger information om skadornas omfattning och de åtgärder som krävs. Det finns många reparationsmetoder. Att måla ytorna och förnya tätningarna är förmånligt jämfört med att byta fönstren. Dessutom glömmer man lätt bort den multiplikatoreffekt som hänför sig till förnyandet av fönstren och som kan påverka kostnaderna avsevärt. Byte av fönster kan skada konstruktionerna kring fönstret, till exempel ytor inne i bostaden eller fasadkonstruktioner.

Exempel på en omsorgsfullt genomförd fasadrenovering. Fönsterbågarna har förnyats enligt gamla detaljer, medan karmar och mellanbågar är ursprungliga. I samband med renoveringsarbetet har ett isoleringsglaselement som förbättrar värmeisoleringen monterats på fönstrens innerbåge. Flervåningsbostadshus byggt 1934 i Tölö
Exempel på en omsorgsfullt genomförd fasadrenovering. Fönsterbågarna har förnyats enligt gamla detaljer, medan karmar och mellanbågar är ursprungliga. I samband med renoveringsarbetet har ett isoleringsglaselement som förbättrar värmeisoleringen monterats på fönstrens innerbåge. Flervåningsbostadshus byggt 1934 i Tölö
Exempel på en omsorgsfullt genomförd fasadrenovering. Fönsterbågarna har förnyats enligt gamla detaljer, medan karmar och mellanbågar är ursprungliga. I samband med renoveringsarbetet har ett isoleringsglaselement som förbättrar värmeisoleringen monterats på fönstrens innerbåge. Flervåningsbostadshus byggt 1934 i Tölö. © Pia Ilonen

Både renovering och byte av fönster är alltid stora åtgärder i både bostadsaktiebolag och småhus. För att framgångsrikt genomföra projekten behövs kunskap och yrkesfärdighet med tanke på både planering och verkställande. Man börjar alltid med en utredning av fönstrens skick och i allmänhet lönar det sig att begära offerter för såväl reparation som förnyande.Trä/aluminiumfönster betraktas ofta som underhållsfria. Påståendet stämmer inte helt, eftersom exempelvis tätning och beslag måste underhållas även om aluminiumytan i sig inte behöver målas på samma sätt som motsvarande delar i trä. Underhållsfrihet är ett vilseledande begrepp, som ofta betyder att något inte kan repareras. Om den inte går att reparera måste en byggkomponent bytas ut mot en ny när den nått slutet av sin livscykel. Jämfört med kortsiktigt förnyande av byggkomponenter är underhålls- och servicekostnaderna på lång sikt en lönsam placering.

Renovering av fönster

Planeringen av en fönsterrenovering börjar alltid med en ändamålsenlig undersökning av skicket. Det är bäst att anlita en expert med erfarenhet att renovering av träfönster, som inte är anställd hos någon fönsterleverantör, för att göra undersökningen. Han eller hon kan också göra upp en arbetsrapport och sköta tillsynen över renoveringsarbetet. I undersökningen utreds fönstrens verkliga skick och fastställs vilka åtgärder som krävs för dem. Enligt fönstrens skick kan i samma hus tillämpas olika reparationsmetoder på olika nivåer.

Fönstren skadas snabbare på de sidor av fasaden som är soldränkta och utsatta för väder och vind än på norra sidan och skyddade platser, En omsorgsfull undersökning av skicket sparar kostnader då man undviker onödigt renoveringsarbete. Utan en undersökning kan man inte heller på ett säkert sätt jämföra kostnadseffekterna för förnyande och reparation som grund för beslutsfattandet. Den egentliga renoveringsplanen görs upp utifrån undersökningen. I renoveringsplanen fastställs hur omfattande åtgärder man kommer att vidta.

 Nya trä/aluminiumfönster har installerats i ett hus från 1920-talet i Tölö. Detaljbilden visar skillnaderna i fråga om installation och material jämfört med ett träfönster
 Nya trä/aluminiumfönster har installerats i ett hus från 1920-talet i Tölö. Detaljbilden visar skillnaderna i fråga om installation och material jämfört med ett träfönster
Nya trä/aluminiumfönster har installerats i ett hus från 1920-talet i Tölö. Detaljbilden visar skillnaderna i fråga om installation och material jämfört med ett träfönster. © Pia Ilonen

I gamla fönster med dubbla glas kan man eventuellt fräsa ut extra utrymme i innerbågarna så att ett isoleringsglaselement eller tilläggsglas som förbättrar värmeekonomin kan monteras i den gamla bågen. Renoveringsalternativet ska undersökas från fall till fall. Stora vädringsfönster eller mycket breda fönsterbågar klarar inte tyngden av ett isoleringsglaselement. Mycket små fönsterrutors gamla bågar är också dimensionerade för bara ett fönsterglas, så värmeglas kan inte användas.I samband med renoveringen kan man påverka såväl fönstrens funktion som deras värme- och ljudisoleringsförmåga. Genom att täta fönstrens fogar mot väggkonstruktionerna och förnya fönstrens tätningar minskar man luftläckagen från gamla fönster. Tätandet inverkar avsevärt på hur energiekonomiska de gamla fönstren är. Täta fönster ger mindre drag och minskar bullret utifrån. Samtidigt bör man utreda hur tätandet av konstruktionerna påverkar tilluftsintaget i lägenheten, eftersom tilluftsintaget speciellt i byggnader med naturlig ventilation ofta ordnats via fönsterkonstruktionen. Tilluft kan få fortsätta att strömma in från springor i fönstret på ett kontrollerat sätt. I vissa fall kan rätt slags tätning till och med effektivisera den naturliga ventilationen.

Om endast fönstrens ytterbågar är skadade kan man överväga att endast förnya dem. Karmarna går det i allmänhet att reparera och för innerbågarna kan det räcka med en lätt strykning med målarfärg. Genom att byta endast bågarna kan man också i äldre byggnader undvika besvärliga punktreparationer av putsade fasader, eftersom väggkonstruktionen inte behöver förstöras för att få loss karmen.

Fönstrens beslag är en viktig del av deras ursprungliga utseende. Det lönar sig att renovera gamla, fungerande beslag och fortsätta att använda dem
Fönstrens beslag är en viktig del av deras ursprungliga utseende. Det lönar sig att renovera gamla, fungerande beslag och fortsätta att använda dem. © Pia Ilonen

Med tanke på fönsterrenoveringens framgång är det viktigt att arbetet utförs av ett företag som är insatt i just den typen av reparationer. Arbetet kräver kännedom om specialbranscher, specialkompetens och omfattande kompetens. Den som utför arbetet ska ha färdighet i snickeriarbete, målningsarbete och glasning samt klara av uppgifter med anknytning till tätning och beslag. Säkrast är det att välja en entreprenör som är känd i branschen och har renoverat fönster på flera håll.

Förnyande av fönster

Fönsterrenovering i ett flervåningsbostadshus byggt 1912. De gamla träfönstren som öppnades inåt–utåt byttes ut mot nya träfönster som öppnas inåt. Samtidigt ändrades de små vädringsfönstren i fönstrens övre del så att gångjärnen sitter på sidan. Trots att fönstren i princip har förnyats med respekt för traditionen visar bildparet skillnaden mellan den nya och den gamla lösningen. På bilderna finns det gamla fönstret till vänster och det nya till höger
Fönsterrenovering i ett flervåningsbostadshus byggt 1912. De gamla träfönstren som öppnades inåt–utåt byttes ut mot nya träfönster som öppnas inåt. Samtidigt ändrades de små vädringsfönstren i fönstrens övre del så att gångjärnen sitter på sidan. Trots att fönstren i princip har förnyats med respekt för traditionen visar bildparet skillnaden mellan den nya och den gamla lösningen. På bilderna finns det gamla fönstret till vänster och det nya till höger. © Mari Mannevaara

Byte av fönster ska övervägas omsorgsfullt. Om undersökningen av fönstrens skick visar att de flesta fönstren har djupgående rötskador kan man besluta att förnya fönstren på grund av deras dåliga skick. Man kan också besluta att byta ut endast de fönster som är i allra sämsta skick och reparera de övriga. Det är ofta en krävande uppgift att planera de nya fönstren och passa in dem i den gamla konstruktionen på ett tillfredsställande sätt. Välj en yrkeskunnig planerare som känner till fönstertyper och -konstruktioner från olika tidsperioder. I ett gammalt hus innebär också byte av fönster reparation och det finns inga bestämmelser om att man bör sträva efter samma kravnivå som för nybyggen, om det inte är möjligt att uppnå den med naturliga lösningar.

Fönstrets dimensioner, karm- och bågprofil, material, färg och fogning till ytterväggen ska i regel motsvara det ursprungliga fönstret så exakt som möjligt. Även det nya fönstrets inpassning i byggnadens stomme ska motsvara den tidigare situationen. Fogningen till den gamla väggkonstruktionen ska planeras omsorgsfullt. Fasadens reliefintryck, det vill säga fönstrets yttersta glas i relation till fasadytan i djupled får inte heller ändra märkbart. Även i samband med byte av fönster ska man beakta åtgärdens inverkan på byggnadens ventilation och sörja för att bostäderna får tillräckligt med tilluft också efter ändringarna.

Publicerad 19.1.2018 kl. 16.44, uppdaterad 19.1.2018 kl. 16.43