Vindsutrymmen i bruk som bostäder

Jukka Sulonen

Vindsbyggande kan jämföras med nybyggnad men är till sin natur ett unikt, hantverksbetonat och byggtekniskt krävande arbete. Innan den egentliga planeringen inleds ska man göra en förutredning och utarbeta en projektplan som ska besvara tre frågor: varför vill man genomföra projektet, är råvindens takhöjd tillräcklig och finns det några hinder för byggandet från myndigheternas sida? Ett vindsprojekt är också juridiskt och avtalstekniskt krävande.

Rödbergsgatan, Helsingfors.
Rödbergsgatan, Helsingfors. © Juha Ilonen, arkitekt SAFA.

Ett vindsprojekt gör det möjligt att med lösningar som avviker från normen och efter en arbetsdryg process skapa en bostad som har en personlig och unik själ och stämning.

Vindsbyggande är ingen snabb process. Minimitiden från att beslutet om att inleda processen fattats till att lokalen står färdig är cirka fyra år. Cirka hälften av den tiden går åt till att presentera projektplanen och utkastplanen för bolagsstämman. Planeringen av utförandet och själva byggarbetet tar ytterligare två år.

Petersgatan, Helsingfors
Petersgatan, Helsingfors. © Juha Ilonen, arkitekt SAFA

När vindsutrymmen ska tas i bruk utgår man från byggnadens särdrag. Kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla byggnaders värde får inte försämras eller skadas och man måste be myndigheterna om utlåtanden om byggnaderna. En byggnad kan vara skyddad i detaljplanen och planen kan innehålla bestämmelser angående vindsbyggande. Värden med anknytning till stadsbilden ska tryggas och med tanke på det ska förutsättningar och villkor som gäller viktiga objekt i god tid utredas tillsammans med de myndigheter som ansvarar för stadsbilden.

Fasadändringar

Taket är i själva verket vindens fasad och i allmänhet en viktig del av hela byggnadens fasad. Utåt kan ändringen vara nästan osynlig i stadsbilden. Som en andra ytterlighet kan ändringen vara ett tydligt nytt arkitektoniskt element eller en tillbyggnad som innebär en extra våning. I allmänhet ska ändringar vara mer diskreta och osynliga från gatan än från gårdssidan, där det kan vara enklare att placera stora fönster, terrasser och andra synliga konstruktioner. I samband med planeringen ska man beakta utsikten från gator, skvärer, parker och byggnader på andra sidan gatan.

Rödbergsgatan, Helsingfors
Rödbergsgatan, Helsingfors. © Pekka Littow, arkitekt SAFA/Littow Architects.

Placeringen av nya takfönster måste följa fönsterlinjerna i våningarna under, speciellt mot gatan. Takkupor och -fönster, deras design och proportioner ska följa modellen från den ursprungliga tidsperiod som byggnaden representerar. Det är väsentligt att bevara hierarkin mellan takfönstren och den egentliga fasadens fönster. Ett takfönster är effektivt med tanke på dagsljuset men det kan vara olämpligt med tanke på byggnadens särdrag, om det inte placeras så att det inte är synligt. Även konstruktionernas detaljer, såsom kupor, takskägg och fönsterkarmar, ska väljas med tanke på byggnadens särdrag.

Ändringar i allmänna utrymmen inomhus, såsom i trapphusen, ska vara behärskade. Ändringarna ska beakta kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Trapphusen är oftast tillräckliga för de nya bostädernas behov. De största ändringarna behövs vanligtvis för passagen till vindsvåningen eller för nya korridorer på vinden. I samband med projektet måste man också överväga om hissen ska byggas ut upp till vindsvåningen eller om man ska bygga en helt ny hiss.

Placering av trapphus och hissar

Vindsutrymmet ska ha tillräcklig takhöjd för att bygga bostäderna, eftersom ändringsarbetena i princip ska göras inne i det befintliga utrymmet. En lämplig fri minimihöjd vid takåsen på en råvind är 3,5 meter, så att rumshöjden blir tillräcklig också under de nya konstruktionerna. Den nya konstruktionens riktgivande minimitjocklek ska vara cirka 0,5 meter. På gårdssidan kan takfallet i allmänhet höjas, om inte stadsbildsmässiga eller historiska faktorer kräver att byggnadens yttre bevaras.

Rödbergsgatan, Helsingfors
Rödbergsgatan, Helsingfors. © Päivi Jääskeläinen, arkitekt SAFA.

Vindsbyggande är specialbyggande där det oftast inte är möjligt att genomföra en rumsdisposition som liknar ”normala” bostäder. Vindens egenskaper och särdrag ska utnyttjas i planlösningarna för lägenheterna. I mån av möjlighet används också befintliga konstruktioner såsom träbalkar och tegelmurar. I bostäderna kan godkännas vidsträckta öppna rum och mörka hörn som är typiska för en vind. Materialen och utrustningsnivån kan vara enklare än normalt.

Byggbestämmelserna ska följas i samband med planeringen. Små avvikelser tillåts i enskilda fall. Det rekommenderas att en vindslägenhet i mån av möjlighet planeras som en genomgående lägenhet, i syfte att trygga tillgången till naturlig belysning och möjligheter till vädring. Bostäder som är riktade enbart mot norr rekommenderas inte, eftersom bostaden också ska få direkt solljus. På vinden planeras bostäder ofta av naturliga skäl som genomgående, eftersom större öppningar, terrasser och balkonger måste byggas på gårdssidan.

Huvuddelen av fönstren, åtminstone i rum med bara ett fönster, ska placeras så att man kan se horisontalt ut genom dem.

Vindsbyggande är ett tekniskt krävande projekt

Nya konstruktioner och byggnadstekniska system får inte orsaka olägenheter eller utgöra en risk för byggnaden. Projektets inverkan på bostäderna i våningen under vinden ska utredas speciellt noggrant med tanke på luft- och stegisolering samt inverkan av byggnadstekniska system.

Högbergsgatan, Helsingfors
Högbergsgatan, Helsingfors. © Kirsi Korhonen, arkitekt SAFA/Arkkitehdit Kirsi Korhonen ja Mika Penttinen Oy.

Vatten- och fuktisoleringarna i tak, terrasser och balkonger samt vattenavledningssystemen ska planeras och byggas särskilt omsorgsfullt. Man bör också utreda hur snö, tillfrysning och smältvatten påverkar konstruktionerna.

De befintliga byggnadstekniska systemen är i många fall otillräckliga för de nya bostäderna. De gamla rökkanalerna används i allmänhet av bostäderna i våningarna nedanför, så de måste bevaras och helt nya kanaler måste byggas. Rökkanalgrupperna är ofta formsköna och intressanta element, som det lönar sig att utnyttja i bostadens arkitektur.

Placeringen av nya ventilationsanordningar och skorstenar samt deras design ska planeras omsorgsfullt. I allmänhet måste de placeras på gårdssidans takfall av stadsbildsmässiga skäl. De nya konstruktionerna ska också stämma överens med byggnadens särdrag.

Med tanke på brandsäkerheten gäller minst samma krav som för bostadsbyggnader i allmänhet. Bostäderna ska sektioneras från trapphuset och andra omgivande lokaler så att varje bostad utgör en egen sektion. Bottenbjälklagets brandmotståndsförmåga och vilka krav som gäller ska utredas separat från fall till fall. Nödutgångar ska också planeras för bostäderna. Rökutsugning, rökluckor och -fönster påverkas om trapphuset byggs ut med en extra våning.

Källor och litteratur

Rödbergsgatan, Helsingfors.
Rödbergsgatan, Helsingfors. © Pekka Littow, arkitekt SAFA/Littow Architects.

Vindsutrymmen. Hannu Tomminen. Rakennuskirja Oy. 1990.

Kantakaupungin kattomaisemat. Sari Viertiö. Artikel i en publikation av Rakennustaiteen Seura-Samfundet för Byggnadskonst Ry 5/2002.

Ullakkorakentamisen vaikutus arkkitehtuuriin ja kulttuurihistoriallisiin arvoihin. Utredning 9/1992. Miljöministeriet. 1992.

Kerrostalot 1880–2000 – Arkkitehtuuri, rakennustekniikka, korjaaminen. Rakennustieto Oy. 2006.

Kerrostalot 1960–1975. Rakennustieto Oy. 1994.

Vindsbyggande. Byggnadsanvisning. Helsingfors stad, Byggnadstillsynen. 2014. (https://www.hel.fi/static/rakvv/ohjeet/sv/Vindsbyggande.pdf)

Broschyren Ullakolle. Helsingfors planerar 2010:1. Helsingfors stad, Stadsplaneringskontoret. 2010. (http://www.hel.fi/hel2/ksv/julkaisut/esitteet/esite_2010-1.pdf)

 

Publicerad 16.1.2018 kl. 14.32, uppdaterad 17.1.2018 kl. 9.46