Plåttak

Sami Kälkäjä

Plåttaken kan delas in i två huvudgrupper: falsade plåttak och profilplåttak. En väsentlig skillnad mellan taken ligger i plåtens form och de fästen som använts. Ett falsat plåttak görs av plåtvåder som alltid fästs med dolda infästningar. Profiltak görs av färdiga stycken av varierande storlek som fästs utifrån med skruvar och tätningsringar.

Plåttak
© Sami Kälkäjä

Plåttaken kan också delas in enligt den plåttyp som valts. Material som används är varmförzinkad eller galvaniserad stålplåt, PVC-belagd stålplåt och kopparplåt. Zinkplåt, rostfritt stål och aluminium används mer sällan.

Hand- och maskinfalsade plåttak

Falsade plåttak har använts i Finland sedan 1700-talet. Taktypen passar utmärkt för de krävande förhållandena i vårt land, eftersom man med hjälp av falsarna kan styra den temperaturrörelse som orsakas av växlingarna mellan varmt och kallt väder till önskade punkter.

Falsade plåttak kan vara handfalsade eller maskinfalsade. Handfalsad bandplåt är 510 mm bred, medan maskinfalsad plåt är 530–540 mm. Numera används plåt som är 0,5 mm eller 0,6 mm tjock. Plåt som är 0,5 mm tjock rekommenderas, eftersom den tål bearbetning bättre och den förzinkade ytan inte bryts sönder i samband med falsningen.

Ett handfalsat tak är i allmänhet gjort före 1960-talet och så varierande till formen att det inte nödvändigtvis hade gått snabbare att montera taket med maskinfalsad bandplåt. Ett handfalsat tak kan också vara gjort med enkla ståndfalsar, även om dagens tak i regel har dubbla falsar. Vertikala ytor ovanför ett 300 mm takfall kan göras med enkla falsar och det är inte nödvändigt att täta falsarna. Det är till och med önskvärt att luft får cirkulera på de vertikala ytorna och att vatten inte kommer åt att kondenseras i konstruktionerna. Det är mycket sällan man ser vertikala ytor där fukt trängt in. En fals på en vertikal yta läcker endast om det handlar om en plats som är mycket utsatt för vind eller väder i övrigt.

Gamla tak är gjorda av skivplåt av storlek 61 cm x 183 cm. Falsarna på handfalsade plåttak tillverkas på förhand genom att slå med träklubba mot ett vinkeljärn för att åstadkomma en stor fals som är 50 mm och mindre fals som är 40 mm hög. Den egentliga falsningen uppe på taket görs med en plåtslagarhammare eller träklubba och ett mothåll.

Plåtarna till maskinfalsade plåttak görs av plåt på rulle. Man började använda plåt på rulle i Finland först på 1960-talet. Plåten matas in i en falsmaskin som formar falsarna. De förtillverkade falsarna fogas ihop uppe på taket med falsslutare under två olika arbetsmoment. Ränndalar, genomföringar, skorstensfötter och horisontella falsar fogas ihop med hjälp av handverktyg. På så sätt får man ett sammanhängande och obrutet tak.

På både hand- och maskinfalsade tak används falsolja som tätning mellan falsarna på takfallet. Falsoljan ska hållas fuktig och elastisk. Den förhindrar att vatten tas upp kapillärt i falsen och att de förzinkade ytorna ”svetsas ihop”.

Falsade tak med fotrännor och hängrännor

På falsade tak används fotrännor (ståndrännor) eller hängrännor (takrännor) till att samla upp regnvatten. Med en fotränna leds vattnet längs en vattenfåra till en tratt och vidare till ett stuprör. I vissa fall, när stupröret är placerat inne i väggen, fogas tratten direkt till fotrännan. Fotrännan monteras mot en trekantsribba eller stålkrokar och vattnet leds över takfallet, så att fotrännan också fungerar som snöglidhinder.

Med en hängränna som monterats på rännkrokar leds vattnet utanför takskägget till stupröret. Hängrännor finns i två vanliga modeller, halvrunda och kantiga. Rännan kan fogas direkt till taket eller alternativt kan vattnet ledas ut i rännan via en fotplåt som fogats till taket.

Profilplåttak av stål och aluminium

Profiltak görs av olika färdigt profilerade skivor. Profileringen gör skivan styvare och ger den önskat utseende. Den äldsta och mest kända produkten är sinuskorrugerad plåt. Det finns också korrugerad plåt med kantiga profiler och profilplåt som liknar tegeltak. Profiltak görs av stål och aluminium.

Under ett profilplåttak ska man använda ett underlagstak, eftersom takytan inte är obruten på grund av fästena. I samband med monteringen är det viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid korrekt montering av underlagstaket, korrekta lösningar för genomföringar och takfästena. Ett profilplåttaks täthet kan sägas bero på olika gummitätningar. Fästena placeras på vågprofilens topp.

Skivorna måste placeras så att de överlappar tillräckligt mycket. Även vindskiveplåtar, ränndalar, genomföringsplåtar och nockplåtar ska överlappas tillräckligt och monteras med ett profilerat tätningsband som passar för ändamålet. På så sätt förhindrar man att regnvatten tränger in i konstruktionerna.

Med profiltak används hängrännor. Fotrännor kan inte rekommenderas, eftersom smältande snö och snöslask kan orsaka vatten mellan fotrännan och profilplåten.

Publicerad 16.1.2018 kl. 14.01, uppdaterad 17.1.2018 kl. 9.47