Skydd av kulturmiljön

Artiklar RSS

Kulttuuriympäristöä Haltialasta Helsingistä. Kuva Liisa Lohtander.

Är den byggda miljön en del av vårt kulturarv?

23.3.2018
Aura Kivilaakso
I Finland har man för första gången gjort en omfattande undersökning av människornas attityder gentemot och uppskattningen av kulturarvet. Majoriteten av de som svarade ansåg att kulturarvet är viktigt och att det är viktigt att det bevaras. Men hur föreställer sig mänskorna den bebyggda kulturmiljön?
Raahen Sovionkatu

Sanering och skydd av Brahestads rutplansområde

17.1.2018
Juho Rajaniemi
Beslutet om att placera den stora stålfabriken Rautaruukki i Brahestad på 1960-talet ledde till en oerhörd befolkningstillväxt och ett behov av att planlägga stadens centrum på nytt. Processen var inte lätt och den väckte mycket diskussion.
Espoon Kasavuori

Fornlämningarnas värde som vårt gemensamma kulturarv

11.2.2014
Johanna Enqvist
Bedömningen av värdet eller betydelsen av en fornlämning är centrala frågor för det arkeologiska kulturarvet och bevaringen av det. I praktiken måste man hela tiden bedöma fornlämningar. Vad är värdefullt?
Hennalan varuskunta Lahdessa

Liv och leverne till tomma utrymmen?

2.12.2012
Hella Hernberg
Två faktorer definierar den bebyggda miljön allt kraftigare, nu och i framtiden - de knappa resurserna och den föränderliga omgivningen. I framtiden måste byggnaderna kunna anpassa sig till förändringar och ändrade användningsbehov.
Puu-Käpylä

Planläggningstvisten i Trä-Kottby - Attitydförändringar gällande kulturmiljön på 1960-talet

17.11.2011
Aura Kivilaakso
Inställningen till kulturmiljöer ändrades på 1960-talet , man idealiserade den moderna staden vilket ledde till att många byggnader revs. Även Kottby trädgårdsstad i Helsingfors planerades för nybygge, med dessa planer väckte stor uppståndelse.
Vehreä puutarha

På egen gård – självförsörjande odling, typmodeller och ekologiskt tänkande

5.6.2009
Raija Seppänen
Gårdstunet är en väsentlig del av finländarnas livsmiljö och för många är den egna gården en koppling till naturen. I de tidiga trädgårdana i de medeltida klostren odlades nyttoväxter och senare blev trädgårdarna allmänna, först i herrgårdar och prästgårdar.

Publicerad 17.3.2016 kl. 13.33, uppdaterad 17.3.2016 kl. 13.33