Märket – den kulturhistoriskt värdefulla fyren som föremål för frivilligarbete

Johanna Hakanen, arkitekt

Märkets fyr.
Märkets fyr. © Bild: Johanna Hakanen.

 

Byggnaderna vid Märkets fyr reser sig på den trädlösa kobben mitt i Ålands hav. Då Finlands Fyrsällskaps första frivilligarbetare anlände till fyren år 2007 togs de emot av byggnader som stått tomma i trettio år utlämnade åt hav och vind och som delvis var svårt skadade. De sista fyrvaktarna hade lämnat kobben år 1977 då fyren automatiserades. Endast radioamatörer hade sporadiskt vistats i fyren efter det.

Gränsen mellan Sverige och Finland går tvärs över kobben där Märkets fyr byggdes år 1885. Arkitekt Georg Schreck planerade fyren som började byggas i maj. Arbetet måste snart avbrytas på grund av en storm som sköljde byggmaterialet i havet. Arbetet påbörjades på nytt och ljuset i den tre våningar höga fyren tändes första gången den 10 november 1885. Till fyren anställdes till en början tre fyrvaktare, som bodde där utan sina familjer.

Fyren hade två boningsvåningar murade av tegel ovanpå källarvåningen av granit. På första våningen låg fyrvaktarnas rum och köket, på andra våningen fyrmästarens bostad. Fyrens trägolv lades på tegelvalv som bars upp av stålbalkar. Ovanom trapphuset restes en lanternin av stål som tillverkats i Åbo. I lanterninen installerades ett franskt linssystem och ett urverk som drev den. På vindsvåningen som byggts av trä fanns en liten kammare och i källaren fanns förråd.

En storm vållade skada på fyren redan första vintern. Som skydd för fyren byggdes en över två meter hög kantig vågbrytare av natursten. På södra sidan av fyren färdigställdes år 1889 ett magasin av sten som ersatte de svårtillgängliga källarförråden. Samma år reparerades fyrens fasader och takkonstruktioner. Dessutom ersattes två fönster som skadats i stormarna med specialfönster av järn.

På 1920-talet försågs fyren med en motordriven mistlur eller nautofon. På magasinets tak gjöts ett bränsleförråd och en lång förbindelsebro till fyrens första våning av betong. Fyrens utrymmen och nautofonen elektrifierades på 1950-talet. Också centralvärme installerades i fyren. Intill förbindelsebron färdigställdes år 1955 en ekonomibyggnad med två våningar där det fanns utrymme för el- och värmeproduktion samt ett bränsleförråd. På taket fanns dessutom en hög ställning för nautofonen.

Det gamla köket i Märkets fyr.
Det gamla köket i Märkets fyr. © Bild: Johanna Hakanen.

 

Bekvämligheterna i den bemannade fyren var ända till 1970-talet torftiga; ingen fast vattenledning, ett gemensamt kök, en liten bastu i källaren och ett utedass som på 1930-talet byggts på en klippavsats. En av fyrvaktarna hade efter kriget rest en liten stockstomme, som användes som snickarverkstad, på magasinets tak. Det petroleumdrivna fyrljuset automatiserades år 1976 till ett gasdrivet ljus. Det värdefulla linssystemet i lykttornet togs isär år 1989 då gasen ersattes med elektricitet.

Fyrsällskapet anländer till kobben

Fyrsällskapet inledde år 2007 ett reparationsprojekt som efteråt betraktat är våghalsigt. I projektet ingick, utöver den kulturhistoriskt värdefulla fyrbyggnaden, byggnaderna och konstruktionerna av olika ålder som rests för olika ändamål på kobben. I en del av byggnaderna fanns fortfarande tekniska anordningar som underhölls av myndigheterna.

Fyrsällskapets målsättning för arbetet de första åren var att förhindra att byggnaderna förstörs helt och att åstadkomma säker inkvartering för frivilligarbetarna. Arkitekt Tapio Rönkönharju ställde upp som expert för Fyrsällskapet. Konstruktionerna inventerades i takt med att rivningsarbetet framskred.

Frivilligarbetet har från början koordinerats på fastlandet. Endast sporadiskt har samma arbetsledare vistats på kobben flera veckor i sträck. Fyrsällskapet har under årens lopp utsett sakkunniga inom olika områden till experter och ledare för frivilligarbetet. En separat arbetsgrupp leder det arbete som årligen ska utföras på kobben. En del av arbetet har utförts i samarbete med studerande inom byggteknik och konservering på Åbo yrkeshögskola. Sällskapet fick också ända från början oersättligt stöd av lokala aktörer till exempel med transporter. De första åren bodde frivilligarbetarna i campingförhållanden och maten tillreddes i ett vindskydd ute på en klippa.

År 2010 fick frivilligarbetet mer ordnade former då sällskapet ingick ett tioårigt hyresavtal med Sjöfartsstyrelsen mot renoveringsskyldighet. Dessutom fick Fyrsällskapet en erfaren åländsk företagare som samarbetspartner för de veckovisa transporterna av frivilligarbetare, mat, dricksvatten och byggmaterial. Att ta i land på kobben, som inte har någon hamn, skedde fortfarande på vindens villkor, och transporterna av byggmaterial och förvaringen måste planeras noggrant. Vid hård nordlig vind sköljde vågorna över den tre meter höga kobben och förde allt som var löst med sig.

Omfattande reparationsarbeten och förbättring av utrymmen

Fyrens fasader och fönster var i dålig kondition. Sällskapet inledde omedelbart reparationen av ekfönstren, av vilka en del hade försvunnit. Frivilligarbetare utförde mål- och glasarbetet på plats, medan trädelarna fördes till fastlandet för reparation.

Inne i fyren inleddes arbetet på första våningen. I golven och ytterväggarna fanns svårt fuktskadade träkonstruktioner som revs. Också kokolitplattorna med alla tapetlager revs från väggarna. På den tegelvälvda mellanbottnen byggdes delvis nya golv med träkonstruktion. De murade ytterväggarna jämnades och rappades. Innertakens rostangripna stålbalkar och tegelvalv rengjordes och målades. Konservatorstuderande, som deltog i reparationsarbetet, lyckades rädda en del av de gamla tapeterna på mellanväggarna på första våningen. År 2011 blev ändamålsenliga utrymmen för inkvartering av frivilligarbetarna färdiga på fyrens första våning. Utrymmena värms upp med nya plåtugnar av traditionell modell.

Frivilligarbetare rappar magasinets vägg år 2012.
Frivilligarbetare rappar magasinets vägg år 2012. © Bild: Ari Valio.

 

Till de brådskande reparationsarbetena hörde också betongbron som förenar fyrens byggnader med varandra, rappningen på de svårt skadade magasinfasaderna och taket på det låga förrådet. Därutöver reparerades fogarna på vågbrytaren och fyrens stenfot i samarbete med studerande. En terrass med träkonstruktion byggdes på förrådets tak. På terrassen kan solnedgången beundras och den lämpar sig också för att studera fåglar, sälar och förbipasserande fartyg. Dessutom byggdes säkra ståltrappor upp till betongbron. Att klättra uppför en brant stege var tidigare det enda sättet att ta sig till fyren.

I fyrens trapphus och på den andra och tredje våningen har reparationer gjorts sparsamt. I ett av rummen som har ställts i ordning för logi på andra våningen kan också radioamatörer som besöker fyren övernatta. Rummets golvkonstruktion av trä har reparerats och träpanelerna som har förvarats bakom ytterväggarnas inre skivor har förnyats enligt gammal modell.

Fyrsällskapet förnyade elinstallationerna i fyrbyggnaderna efter hand. På Finlands stormigaste plats restes först ett vindkraftverk, som senare byttes ut mot solpaneler. Det mesta av elen som Fyrsällskapet använder orsakar inga utsläpp; endast en liten del produceras med dieselgenerator.

Det mest beaktansvärda ändringsarbetet som Fyrsällskapet har gjort var stockbastun som stod färdig år 2014 på platsen för den skadade verkstaden. På så sätt fick frivilligarbetarna ett varmt ställe att tvätta sig på.

Frivilligarbetare bygger bastu år 2014.
Frivilligarbetare bygger bastu år 2014. © Bild: Johanna Hakanen.

 

Vatten- och avfallshanteringen är utmanande på den klippiga kobben. Dricksvattnet transporteras från Eckerö i kanistrar med frivilligarbetarna. Allt avloppsvatten leds till avloppsvattenfiltret som installerats i pannrummet.

Arbetet vid fyren fortsätter

Fyrsällskapet fick år 2009 ett anmärkningsvärt bidrag från Jane och Aatos Erkkos stiftelse. Bidraget användes för att finansiera bland annat reparationen av fyrens fasader och förnyandet av maskinrummets plåttak. Dessutom har Viking Line stött transporten av frivilligarbetare till Åland. Fyrsällskapet har via sin egen insamling av medel täckt största delen av reparationskostnaderna och kostnaderna för frivilligarbetarnas uppehälle och transporter.

Fyrsällskapets styrka är kontinuiteten i frivilligarbetet. Över 500 frivilligarbetare har vistats på Märket och de har sammanlagt utfört tiotusentals timmar frivilligt arbete. Bland frivilligarbetarna finns proffs inom byggbranschen, studerande och passionerade amatörer. I den tio år långa kedjan ingår också tillräckligt många medlemmar i Fyrsällskapet som återvänder till fyren år efter år för att handleda nya frivilligarbetare. Perioden för både frivilligarbete och uppvärmning börjar i april och fortsätter till oktober.

Gruppen av byggare som koordinerar frivilligarbetet har valt reparationsmetoder med inriktning på att spara, vilket har väckt diskussion bland frivilligarbetarna. Varför görs inte reparationerna så att utrymmena blir som nya eller så att de motsvarar de forna utrymmena? Varför bevaras patina och till en del också medfarna ytor? I materialvalen har det varit nödvändigt att beakta villkoren som ställs av det faktum att byggnaderna står kalla en del av året. De två rummen i fyren som tillsvidare inte har reparerats används för information och försäljning samt som museum.

Märket besöks också av grupper som frivilligarbetarna visar omkring.
Märket besöks också av grupper som frivilligarbetarna visar omkring. © Bild: Johanna Hakanen.

 

Märkets byggnader står på den stormigaste platsen i Finland där de utsätts för det bistra havsklimatets påfrestning och fyrens fasader kräver redan nya reparationer. Idag, liksom på 1800-talet, är förundringen stor över alla ställen där vattnet vid storm kan tränga in i fyrens konstruktion. Cykeln av reparationer fortsätter.

Tack vare Fyrsällskapet är fyren öppen varje år för hundratals besökare som kommer med egen båt eller tar del i ordnade utflykter. Besökarna lockas till Märket av fyrens färgstarka historia, kobbens avlägsna placering mitt i havet, horisonten som öppnar sig åt alla håll från fyrtornet, sälarna som bor på kobben intill och den speciella nationsgränsen som slingrar sig över holmen.

 

Finlands Fyrsällskap har sedan år 2003 aktivt arbetat till förmån för Finlands historiska fyrbyggnader samt till förmån för skyddet och bevarandet av ledfyrar och båkar. Sällskapets andra egna reparationsobjekt är mistlurskötarens hus på fyrholmen Gustavsvärn vid inloppet till Hangö.

Fyrsällskapet publicerar historiker och dokumentärer om fyrholmarna. Dokumentärerna visas på filmturnéer runt om i Finland. Den nyaste boken Gustavsvärn – Hangon linnoitus- ja majakkasaari publicerades i november. Boken Märket – havsfyr och gränsland publicerades 2015. Mer information www.majakkaseura.fi

Publicerad 18.12.2018 kl. 14.42, uppdaterad 18.12.2018 kl. 14.30