Landsbygdslandskap

Artiklar RSS

Maisemanhoittalkoot Paraisten Jungfruskärillä. Kuva: Tuija Mikkonen.

Krattande av vårdbiotop – Talkoläger är ett bra sätt att bekanta sig med naturen

11.9.2018
Tuija Mikkonen
Talkoarbete har långa traditioner i Finland och t.ex. vårdbiotoper sköts på många ställen med hjälp av talkoarbete. Egentliga Finlands naturskyddsdistrikt och Forststyrelsens naturtjänster ordnade i juli 2018 ett talkoläger i Skärgårdshavets nationalpark på Jungfruskär i Houtskär.
Väderkvarn i Pargas

Gamla väderkvarnar som en del av kulturmiljön – de kvarvarande 650 kvarnarna måste bibehållas

30.8.2017
Kirsti Horn
Det finns ca 650 bevarade traditionella väderkvarnar i Finland. Enligt en uppskattning fanns det t.o.m. 20,000 av dem i slutet av 1800-talet. Hurudana var holkkvarnarna, fotkvarnarna och mamsellkvarnarna och vad hade sigillen att göra med kvarnarnas användning i krigstider?
Pielisen museo

Museet i Pielinen är ett exempel på nordkarelsk tradition

4.5.2011
Pinja Metsäranta
Friluftsmuseet i Pielinen i Lieksa visar upp mångsidig nordkarelsk byggnadstradition. På området finns tre gårdstun från olika tider, byggnader som berättar om skogsarbete och jordbruk samt brandredskap från det närliggande industriområdet.
Haapasaari

Sommarboendets kulturhistoria – veckoslutsstugor och andrahem

3.7.2009
Miikka Kurri
Under slutet av 1900-talet drömde hela folket om en sommarstuga och nya typer av förmånliga fritidsbostäder blev allmänna. I nuläget finns det en halv miljon fritidsbostäder i Finland, från de minsta små bastuna till gamla bondehemman och välutrustade andrabostäder.
Kuopion Linnanpellon asuinalue

Egnahemsboendets kulturhistoria

19.9.2008
Kirsi Saarikangas
Drömmen om en röd stuga med potatisland har bitit sig fast i många finländare och i Finland har man traditionellt bott i enfamiljshus, både på landet och i staden. Som begrepp är enfamiljshuset ett nytt fenomen.
Villa Palma Kokkolassa

Var mans rätt till sommarbostad

26.3.2006
Irma Lounatvuori
När man på 1800-talet längtade ut i naturen om somrarna uppstod villaområden kring städer och badorter samt vid stränderna. Så småningom förde medelklassen med sig timmerstugor och koloniträdgårdar.
Kanteleen kylä

Kulturlandskapet förändras

10.3.2006
Johanna Forsius
Grunden av ett kulturlandskap utgörs av markytans former och jordmån som med tiden formats av bosättning, jordbruk och trafik. I ett kulturlandskap ser man de olika skikten och förändringarna av mänsklig verksamhet genom tiden.
Varhainen tupa

Om utvecklingen av rumsindelningen i bostadshus

8.2.2006
Teppo Korhonen
I de tidigaste boningarna hade man eldstaden mitt i rummet, antingen en koja med ett rum eller i ett pörte. Senare utvecklades rumsindelningen och man började bygga förstugor och andra rum.
Fagervik

Modell för landsbygden – ståndspersonerna, föregångare inom byggnadskulturen

16.1.2006
Irma Lounatvuori
Det högsta ståndet bodde på samma plats i hundratals år, byggde och odlade och skapade sina egna kulturmiljöer. I herrgårdarna följde man med nyheter inom arkitektur och inredning och förmedlade detta till folket i sin omgivning.
Vaskion nuorisoseurantalo

Föreningshusen lever

17.11.2005
Leni Pakkala
Det finns ca 2600 föreningshus i Finland, de flesta i Nyland, Birkaland och Södra Österbotten. Föreningshusen är sin tids mångsidiga verksamhetscentrum samt scen för medborgaraktiviteter, evenemang och bröllop.

Publicerad 17.3.2016 kl. 13.29, uppdaterad 17.3.2016 kl. 13.29