Krattande av vårdbiotop – Talkoläger är ett bra sätt att bekanta sig med naturen

Text och bilder: Tuija Mikkonen, miljöråd, miljöministeriet

Jungfruskär Parainen
 

Egentliga Finlands naturskyddsdistrikt och Forststyrelsens naturtjänster ordnade i juli 2018 ett talkoläger som varade en vecka i Skärgårdshavets nationalpark på Jungfruskär i Houtskär. Motsvarande läger ordnas på ön varje sommar och ett kortare läger ordnas också på våren.

Skärgårdshavets nationalpark har den största mångfalden av alla Finlands nationalparker. Jungfruskär ligger i nationalparkens nordvästra hörn, i mitten av Skiftet. Det är Fastlandsfinlands mest västra ö. Naturens mångfald på ön baserar sig huvudsakligen på öppna och halvöppna naturtyper, såsom lövängar, hagar, ängar och strandängar. Då betet minskar växer marken småningom igen. Forststyrelsen utarbetar vård- och användningsplaner för nationalparkerna under miljöministeriets ledning och utarbetar också verksamhetsplaner för vårdbiotoperna, vilka följs i deras vård.

Med hjälp av talkoarbetet hålls områdena öppna och betet kan delvis ersättas. Tack vare vården har också öns mångfald småningom ökat. På ön växer bl.a. sällsynta orkidéer, såsom Adam och Eva. Andra sällsynta växter är brudsporre, rosettjungfrulin, älväxing och slankstarr, som trivs i kalkhaltig mark.

Hållbar landskapsvård på lövängarna

Lövängen som är typisk för Skärgårdshavets och Ålands skärgårdar är ett exempel på att utnyttja naturen hållbart. Förutom gräset som växer på marken används också trädens löv som djurens foder. Lövängarna erbjuder näring för djuren i form av nyslaget hö, lövkärv och gräs som äts direkt från ängen.

Lövängarna uppstår genom att träd som inte passar beskärning huggs bort från området, och träd såsom al, björk, hägg, rönn, asp, sälg och ask lämnas kvar. Genom att gallra träden försäkrar man att tillräckligt med ljus kommer åt växterna. Trädens beskärning sker genom att topphugga träden på 4-5 meters höjd med 3-4 års mellanrum. Även kvistarna huggs bort. Då trädets topp huggs av växer en rikt förgränad krona i stället. Då beskärningen upprepas regelbundet på samma höjd hålls trädets krona tunnkvistad och rikt förgrenad. Ca 1-1,5 meter långa kvistar samlas ihop till lövkärv och matas till fåren. Fåren äter löven från lövkärven. Skaften har traditionellt använts i landsbruket bl.a. som tändved och ved. Eftersom beskärning gör i huvudsak manuellt och är därför rätt dyrt görs det nuförtiden endast på de mest värdefulla vårdbiotoper, såsom t.ex. på vissa områden i Jungfruskär.

Maisemanhoitotalkoot Jungfruskärissä
 

Den årliga vården av lövängarna påbörjas med vårstädning, då städar man bort kvistar och löv som fallit på marken. På så sätt får man bort näringsämnen som orsakar tillväxt av växter som kräver näringsrik mark, såsom brännässlan. På lövängen får gräset växa början av sommaren, också ängsflora slipper då att växa och sätta frön. I juli slås gräset och krattas bort. Tidigare har slåtter skett manuellt med lie men nuförtiden görs den maskinellt. Efter slåtter och krattande slipper boskapen ut på lövängen för att äta nytt gräs.

Jungfruskärs läger sommaren 2018

Jungfruskär består av tre öar. Talkoarbetet gjordes på ön Storlandet och lägerplatsen fanns på gården av tidigare Bjons torp. Talkolägret fokuserade sig på löv- och strandängar. Talkoarbetarnas huvuduppgift var att kratta och samla ihop gräs som Forststyrelsens arbetare hade maskinellt klippt. En del av höet balades till näring för fåren på de nära öarna. Blandat hö från områden dit balmaskinen inte kom fram samlades med hjälp av presenningar till stora högar som senare brändes, efter att brandvarningarna upphört. Under lägret krattades områden på sammanlagt 16 hektar.

Maisemanhoitotalkoot Jungfruskärissä2
 

skogarna och hagarna betade 20 får och 19 kor. Fåren äter också sly och korna som även trivs i våtmark äter vass. Så utnyttjar fåren och korna jämt öns olika delar. Efter krattandet får de äta även slått löv- och strandäng.

På Jungfruskärs läger leddes arbetet av Forststyrelsen som också skötte om verktygen och inkvarteringen, naturskyddsdistriktet skötte för sin del om anmälningen och måltiderna inklusive en kock. Naturskyddsdistriktet har fått bidrag av NTM-centralen i Egentliga Finland för skydda skärgårdens natur, bidraget används till måltidernas kostnader. Inkvarteringen skedde i en gammal torpbyggnad och ett försvarsmaktsenligt vaktrum. Man fick även övernatta i egna tält. Arbetsdagen på lägret började klockan åtta på morgonen och avslutades klockan fem på eftermiddagen. Talkolägret innehöll också en dagsutflykt till Kökar på Åland.

Viktigt frivilligarbete

Talkoarbete är viktigt för vården av vårdbiotoperna eftersom t.ex. röjning och krattande är arbetsskeden som kräver arbetskraft som Forststyrelsen inte har tillräckliga resurser till.

Talkoarbete är också ett bra sätt för deltagarna att bekanta sig med landskapsvård och objekt med betydande natur- och kulturvärde. Arbetet kräver inte specialkunskaper. Själv tyckte jag att det manuella arbetet var en bra motvikt till kontorsarbete.

Talkoarbetet har gamla traditioner i finländskt landsbruk och föreningsverksamhet så landskapsvårdslägren upprätthåller också talkokulturens arv.

Läs mer:

Information till artikeln har fåtts av talkolägrets arbetsledare, regionplanerare Trygve Löfroth från Forststyrelsen.

Publicerad 11.9.2018 kl. 14.44, uppdaterad 11.9.2018 kl. 14.44